Förstoppning (obstipation) och motilitetsstörningar – långsammare eller förändrad tarmrörelse – funktionell tarmsjukdom "stöd" homeopati enligt Dr. Banerji

Dr. Banerji-protokoll

Förstoppning (obstipation) och motilitetsstörningar – långsammare eller förändrad tarmrörelse

En förstoppning (obstipation) avser en försvårad, sällsynt eller subjektivt ofullständig tarmtömning. Det handlar inte enbart om hur ofta man har avföring. Även hård avföring, kraftig ansträngning, en försvårad tömning eller känslan av en ofullständig tarmtömning kan vara typiska tecken på obstipation.

En viktig roll spelar tarmmotiliteten. Med det avses tarmmuskulaturens koordinerade rörelser, genom vilka tarminnehållet transporteras vidare. Förändringar i dessa rörelsemönster kan leda både till förstoppning och till andra matsmältningsbesvär.

Typiska besvär vid förstoppning

Möjliga besvär:

• mer sällsynta tarmtömningar

• hård eller klumpig avföring

• kraftig ansträngning vid tarmtömning

• försvårad tarmtömning

• känsla av ofullständig tömning

• känsla av blockering i ändtarmen

• gasbildning

• uppblåsthet

• Buktryck

• Buksmärtor eller kramper

• delvis nödvändigt manuellt stöd vid tömning

Vad är motilitetsförändringar?

Rörelserna i matsmältningskanalen styrs av ett komplext samspel mellan tarmmuskulatur, enteriska nervsystemet, autonoma nervsystemet, hormoner och signalsubstanser.

Om motiliteten är nedsatt stannar tarminnehållet längre i tjocktarmen. Därmed dras mer vatten ut och avföringen blir allt fastare.

Motilitetsstörningar kan dock påverka olika delar av matsmältningskanalen och behöver inte enbart orsaka förstoppning.

Slow-transit-förstoppning

Vid en långsamtransitobstipation transporteras tarminnehållet ovanligt långsamt genom tjocktarmen.

Typiskt kan vara:

• mycket sällsynta tarmtömningar

• svag naturlig tarmträngning

• uttalad förstoppning

• gasbildning

• buksymtom

Vid uttalade eller terapiresistenta besvär kan särskilda undersökningar av tarmtransittiden vara nödvändiga.

Tömningsstörning i ändtarmen

Förstoppning uppstår inte alltid på grund av att tarmrörelserna är för långsamma. Hos vissa personer når avföringen ändtarmen normalt, men kan ändå inte tömmas ordentligt.

Möjliga orsaker är:

• Bäckenbottendysfunktion

• störd samordning mellan bäckenbotten och slutmuskeln

• anatomiska förändringar

• rektocel

• andra störningar vid defekation

Typiskt är kraftig pressning, en känsla av blockering och en känsla av ofullständig tarmtömning.

Möjliga orsaker till förstoppning

Till de vanliga respektive viktiga orsakerna och bidragande faktorerna hör:

• fiberfattig kost

• för lågt vätskeintag

• brist på rörelse

• förändringar i de dagliga vanorna

• irritabel tarm med förstoppning (IBS-C)

• underfunktion i sköldkörteln

• diabetes mellitus

• neurologiska sjukdomar

• elektrolytrubbningar

• Bäckenbottensjukdomar

• Graviditet

• stigande ålder

• strukturella förändringar respektive förträngningar av tarmen

Läkemedel som orsak

Många läkemedel kan orsaka eller förvärra förstoppning, till exempel:

• Opioider

• vissa antidepressiva läkemedel

• antikolinerga läkemedel

• vissa Parkinson-läkemedel

• Järnpreparat

• vissa kalciumpreparat

• vissa blodtrycksmediciner

Vid nytillkommen förstoppning bör därför även den befintliga medicineringen ses över.

Diagnos

Vid långvarig eller uttalad förstoppning kan följande vara lämpligt beroende på situationen:

• utförlig kartläggning av tarmvanor

• kroppslig undersökning

• undersökning av ändtarmen

• blodprov

• eventuell koloskopi

• bestämning av tarmtransittid

• anorektal manometri

• defekografi

• ytterligare undersökningar vid misstanke om bäckenbotten- eller tömningsstörning

Behandling

Behandlingen inriktas på orsaken till och formen av obstipationen.

Möjliga åtgärder är:

• tillräckligt vätskeintag

• regelbunden fysisk aktivitet

• lämpligt fiberintag

• regelbundna toalettvanor

• lösliga fibrer som till exempel psylliumfröskal

• osmotiskt verkande laxermedel, till exempel Makrogol

• beroende på situationen ytterligare läkemedelsbehandlingar

Vid en bäckenbotten- respektive tömningsstörning kan en riktad biofeedback- eller bäckenbottenträning vara lämplig.

En tydlig ökning av fiberintaget är inte lämplig för alla patienter. Vid uttalade motilitetsstörningar eller vissa förträngningar kan stora fibermängder till och med förvärra besvären.

Homeopati enligt Dr. Banerji

Inom homeopatin enligt Dr. Banerji används fastställda homeopatiska läkemedel och potenser enligt Banerji-protokollen för olika matsmältningsbesvär, förstoppning och förändringar i tarmfunktionen.

En tillförlitlig behandling av organiskt betingade motilitetsstörningar, mekaniska tarmförträngningar eller svår kronisk obstipation med homeopatiska medel är vetenskapligt inte belagd. Nödvändig gastroenterologisk diagnostik och behandling bör därför inte ersättas eller fördröjas.

Viktig information

En nyuppkommen eller tydligt tilltagande förstoppning, särskilt tillsammans med blod i avföringen, oförklarlig viktminskning, blodbrist eller ihållande buksmärtor, bör utredas av läkare.

Kraftiga buksmärtor, en kraftigt uppblåst buk, ihållande kräkningar samt utebliven avgång av avföring och gaser kan tyda på en tarmobstruktion (ileus) och kräver en omedelbar medicinsk utredning.

Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän information och ersätter inte läkarrådgivning, diagnos eller behandling.

Innehållsämnen: Merc. vivus, Chelidonium, Nux vomica, Veratrum album, Lycopodium clav., Plumbum met.,